Ida Bäckmann i Asker

1916 köpte Ida Bäckmann en liten lantgård i Askers socken i Närke tillsammans med missionären Stina Sahlin. Med undantag för ett år då Ida och Stina bodde i kyrkoherdebostaden i Svennevad bodde Ida kvar i Asker till 1938, då hon och Stina flyttade till en något bekvämare egendom i Långåkersboda utanför Lindesberg. Ida Bäckmann hade bott på olika platser i Sverige, där hon verkat som lärare. Hon hade också gjort märkliga resor runt om i världen som utrikeskorrespondent och författare. Ida sökte sig till glesbygden i ett läge när hon inte ville vara i rampljuset. Hennes första bok om Gustaf Fröding hade fallit i onåd. Hon blev en sedd, känd och respekterad person i trakterna kring Asker. Bl.a. var Ida Bäckmann bland de första att färdas med bil på orten. En "primärkälla" berättar:

- Jag kan fortfarande i minnet höra hur Ida for fram med bilen genom skogen och tutade utanför Alltorps skola, säger MA, som är född på 20-talet. -Min pappa läste engelska för henne. Vi barn fick hämta radiobatteriet vid bussen och cykla hem till henne med. Det hade skickats till Örebro för laddning, eftersom det inte fanns elektricitet. Elen kom till dessa bygder först under 40-talet.

Här syns Ida till vänster och kusin fru Maria Söderqvist till höger utanför huset i Asker.

Valborg Aulins stråkkvartetter

Att Valborg Aulin föddes för 150 år sedan vet nog många musikvänner vid det här laget. Glädjande nog hörs hennes musik idag - på radio och i konsertsammanhang. Under de 25 sista åren av sitt liv var hon verksam i Örebro. Valborg Aulin Sällskapet verkar i Örebro, men med medlemmar runt om i landet. Bl.a. sköter sällskapet hennes grav. Man föreläser också om henne och spelar hennes musik. Många frågar efter inspelningar med Valborg Aulins musik. Musica Sveciae har gett ut en dubbel-CD, där bägge hennes stråkkvartetter framförs av Talekvartetten. Rekommenderas på det varmaste!!! Förutom Valborg Aulins stråkkvartetter finns kammarsmusik även av Elfrida Andrée (Sveriges första domkyrkoorganist), Amanda Maier, Laura Netzel och Alice Tegnér. När det gäller Alice Tegnér kanske många förknippar henne enbart med barnvisor. Här visar hon annan tonsättarförmåga!

Ida Bäckmann

På Bys kyrkogård utanför Säffle har Ida Bäckmann sitt sista vilorum. Gravplatsen, som är kulturminnesmärkt delar hon med fabrikör A Perssons familj. Hon vilar nära de trakter, där hon föddes och växte upp, men större delen av sitt liv bodde Ida på andra platser. Ida föddes 19 februari 1867 i Åmål och dog 21 januari 1950 i Långåkersboda. Det kommer att skrivas mer om Ida här, men idag blir det bara ett

familjefoto. Ida syns längst till vänster. Ett kännetecken är hennes röda hår. Det gav anledning till smeknamnet Rödpecka, ett namn hon själv har använt i sina självbiografiska böcker.

Nannylund i Båstad

Nannylund är ett sommarparadis för "ensamstående, bildade kvinnor". Det är lokaler i Fredrika Bremer Förbundets skola Apelrydsskolan i Båstad, som sommartid disponeras för ett särskilt ändamål enligt en gammal donation från 1909. Eva Maria Törnebom hette givaren och Fredrika Bremer Förbundet var mottagare. Eva Maria Törnebom var aktiv i förbundets sjukvårdskommitté ett flertal år. Hennes egendom Nannylund låg ursprungligen utanför Sala. Efter permutation kunde egendomen försäljas. Pengarna kom till användning vid om- och tillbyggnad av Apelrydsskolan. Samtidigt bestämdes att donatorns namn på detta sätt skulle bevaras.

Ovan syns en byst av Fredrika, som tittar ut genom ett fönster på Apelrydsskolan.

Apelrydsskolan är också en donation. Den donerades 1914 till FBF av Martina Bergman Österberg och hennes make Edvin Österberg. Martina gjorde sig ett stort namn i England som gymnastikdirektör. Martina har fått en minnessten vackert belägen uppe på Hallandsåsen, på tufft promenadavstånd från Nannylund och Apelrydsskolan. Det ingår i sommarrutinen för de boende "ensamstående och bildade" att skrubba stenen och smycka den med en handbunden krans. Efteråt pratas det om "våra fantastiska ur-mödrars" insatser till cider, snittar och ibland överraskas vi även av musikaliska inslag vid denna högtidlighet.

Tidig pianostart

Valborg Aulin började att ta pianolektioner för sin moster Clara vid 6-årsålder. Alla släktingar till Valborg verkar ha varit musikaliska. Det är nästan enklare att nämna de släktingar som inte utövade något inom musiken än att räkna upp vilka som "enbart lyssnade". Lyssnare är också viktiga för utövarna, inte att förglömma!

Valborgs fingrar kunde kanske ha sett ut som på bilden här intill vid de första pianolektionerna. Den här lilla pianoeleven, som ännu inte har börjat skolan, spelar efter Bastiens "Bit för bit". Lite grunder på de svarta tangenterna, därefter lite på de vita. Först därefter läggs noterna in på notsystem med G-klav. En vuxen, t.ex. mormor som lyssnar ivrigt betyder mycket!

Valborg Aulin 150 år!

9 januari firades Valborg Aulins 150 årsdag. I Sverige i allmänhet och Örebro i synnerhet. Valborg Aulin - pianist, pianopedagog, "konsertgivarinna" men främst bör hon ändå presenteras som tonsättare. En av Sveriges tidiga kvinnliga tonsättare, utbildad i piano och komposition vid Musikkonservatoriet och tack vare Jenny Lindstipendier vidareutbildad i Köpenhamn och Paris. Sveriges Radio uppmärksammade födelsedagen i P2 med sju av hennes pianostycken. 11-13 januari bjuds där fler av hennes kompositioner. Hela år 2010 kommer förhoppningsvis att sprida mer kunskap om Valborg och hennes musik på olika sätt. Vid festivaler, i radio och inte minst genom att enskilda musiker lyfter fram hennes musik i olika sammanhang.

1903 flyttade Valborg till Örebro efter att ha levt större delen av sitt tidigare liv i Stockholm. Varför Valborg flyttade till Örebro är en fråga som inte entydigt har besvarats, men hon hade släktingar i Örebro. Stadens musikliv kunde inte jämföras med Stockholms, men Valborg deltog flitigt i Sällskapet Philomeles aktiviteter och anordnade konserter. Slutade Valborg att komponera i och med flytten från storsta´n? Mycket tyder på det, men riktigt säker kan man ju aldrig vara. Valborg dog 13 mars 1928. Många musikvänner på orten medverkade med musik i samband med begravningen, där det också fanns 25 kransar vid hennes bår. Livregementets grenadjärers musikkår spelade Chopins sorgmarsch i procession från S:t Nicolai kyrka till Södra kyrkogården, där hon ligger begravd.

I Örebro firades Valborgs födelsedag alldeles speciellt av Valborg Aulin Sällskapet. I S:t Nicolai kyrka, där Valborg varit verksam med konserter, framförde organist Karl Magnus Jansson Lördagsorgel på temat Valborg Aulin 150 år. Därefter bjöd Valborg Aulin Sällskapet på kaffe och tårta i församlingshemmet. Slutligen tände Valborg Aulin Sällskapet ett ljus och lade några röda rosor vid den snötäckta graven, en grav som avtäckts så sent som 9 maj 2009. Tack vare många ideella insatser och gåvor kunde graven då förses med en så fin gravsten. Den nya inskriptionen har utförts av Westmans Stenhuggeri i Fjugesta.

.

Julpyntet

Nu har jag fått färdigt julduken som jag påbörjade hos min dotter Marty förra helgen. Det ska bli en julklapp till en god vän, men jag säger inte vilken.

Jag hör många säga att de inte tar fram så mycket julpynt längre. Julgardiner, juldukar och juleljus kan räcka för att få känsla av jul. För mig är julkrubban viktig. Den påminner oss om varför vi firar jul. I år ville jag skaffa en julkrubba till landet, där vi ändå är de flesta av juldagarna. Att hitta änglar och tomtar i affärerna var inga problem, men svårare var det att hitta en julkrubba. De verkar har försvunnit ur många affärers sortiment. På förfrågan fick jag svaret att gå till en speciell affär - en bokhandel med kristen etikett. Jag hittade så småningom en julkrubba, men kände mig ändå fundersam över att julkrubban inte längre har en självklar plats i affärerna, kanske inte heller i människors hem.