2009-12-21

Julpyntet

Nu har jag fått färdigt julduken som jag påbörjade hos min dotter Marty förra helgen. Det ska bli en julklapp till en god vän, men jag säger inte vilken.

Jag hör många säga att de inte tar fram så mycket julpynt längre. Julgardiner, juldukar och juleljus kan räcka för att få känsla av jul. För mig är julkrubban viktig. Den påminner oss om varför vi firar jul. I år ville jag skaffa en julkrubba till landet, där vi ändå är de flesta av juldagarna. Att hitta änglar och tomtar i affärerna var inga problem, men svårare var det att hitta en julkrubba. De verkar har försvunnit ur många affärers sortiment. På förfrågan fick jag svaret att gå till en speciell affär - en bokhandel med kristen etikett. Jag hittade så småningom en julkrubba, men kände mig ändå fundersam över att julkrubban inte längre har en självklar plats i affärerna, kanske inte heller i människors hem.

2009-12-19

Glada fötter


I veckan som gick fick jag äntligen till ett besök hos fotvårdaren "Foten i centrum". Det var behövligt! Mina fötter vill visa hur glada de har blivit inför julhelgen! Som bakgrund syns den fina Askerskudden - en Östernärkekudde med traditioner.



Saffransbröd på mammas vis








Luciahelgen bjöd på diverse trevligheter hos dottern Marty med sambo Foto-Jo.Vi kunde t.ex. njuta av färska lussekatter till Luciakaffet. Dotter Marty är familjens storbagerska. Hon har ärvt sin mormor yrkesbagerskans begåvning. Själv är jag den fullständigt överhoppade generationen vad gäller bakkonst. Liksom sin mormor har Marty förmågan att hantera degen smidigt utan att den fastnar och klibbar.

Trots att min insats var ganska ringa i bakmomentet fick jag dock en stor påse med mig hem av den "fina skörden". Och att Foto-Jo ansvarar för fotograferingen är väl underförstått!




2009-11-14

Mangelstämman 2009

"Förkläden till fint och fult "




Liksom mangelstämmorna från 2004 och framåt hade årets mangelstämma ett tema. Det handlade alltså om förkläden. Jag bidrog själv med ca femton förkläden efter mina släktingar. Släkt, vänner och grannar fyllde så på ur sina gömmor. Det blev väldigt effektfullt med den lilla mangelboden fylld av förkläden. På bilden syns ett litet urval framför brandsläckaren, som förvaras i mangelboden.

Mangelboden byggdes år 1904 av byamännen. Min farfar Axel Larsson var en av dem. Från början användes byggnaden när byns angelägenheter skulle dryftas. Byäldsten tog fram trumman för att kalla alla (= män) till samling. Min mamma berättade att ljudnivån i boden kunde vara riktigt hög vid dessa sammankomster. Mao verkade det lite som polsk riksdag. När sammankomsten var över var dock sämjan i byn god (igen) ...

1920 byggdes den stora stenmangeln på plats. Stenmangeln måste ha fått förändrande effekter på könssammansättningen i boden! Från 50-talet minns jag med blandade känslor besöken i mangelboden, då jag fick hjälpa min mamma att mangla lakan. Skräcken att den tunga mangeln skulle hamna utanför den avsedda platsen... Mer än 50 år sedan har jag ändå tillsammans med min dotter startat en tradition, som just fyllt sex år!

Årets mangelstämma lockade ca 30 besökare. Det var Tybblebor, fd Tybblebor och vänner till Tybblebor. Vi träffades, åt lite ostkaka och pratade om "hur det var förr". En del manglade, andra hjälpte till. Extra kul i år var det att "grannpojken", som nu nog är lite över 20 år, kom med sina lakan och visade stort intresse! Efter manglingen satte vi oss och sjöng skillingtryck tillsammans.

Stort tack till alla som kom med förkläden, min kusin med man som hjälpte till med städningen, fd byäldsten som putsade bort rost från mangeln, "grannpojken" som röjde gräs runt boden, Dagny och Gunilla som höll i program med skillingtryck och alla som kom!

Intresset från er alla inspirerar mig till att vilja försöka nästa år igen, oavsett om jag får med mig dottern eller inte!









2009-10-21

Att skriva om

För några år sedan startade jag Valborg Aulin Sällskapet i Örebro. Valborg Aulin var en tonsättare som levde åren 1860 - 1928. Åren 1903 till 1928 bodde hon i Örebro, där hon var verksam inom musiklivet. Vad gör Valborg Aulin Sällskapet för att sprida kunskap om Valborg Aulin? Det vill jag beskriva.


Min dotter Marty och jag startade för sex år sedan Mangelstämman i Tybble By, som därefter genomförts årligen. I min blogg vill jag skriva om mangelstämman, vad man gör på en sådan och hur det kan vara att ha ett fritidshus som varit i släkten flera generationer.



Båstad är ett av mina sommarparadis. Sedan 1984 har jag tillbringat någon sommarvecka på Apelrydsskolan, som ägs av Fredrika Bremer Förbundet. Dessa sommarveckor har till stor del sammanfallit med kammarmusikfestival i Apelrydssalen. Riktiga höjdarveckor!


Mitt "färskaste" engagemang är Portugal, där jag 2007 fann fadomusiken och förälskade mig i Lissabon. Två somrar har jag bara varit tvungen att återvända dit och eftersom jag äntligen börjat läsa portugisiska i studiecirkel så kommer det sannolikt att bli fler resor.